Tisdag

Det har nog aldrig varit så skönt att komma hem som nu. Rasmus har skrikit i panik ikväll och det är inte lätt att köra bil samtidigt när det dessutom är mörkt ute ;(. Han slocknade vid Borensberg efter att vi hade stannat i ett antal busshållsplatser och hos storasyster, inget hjälpte, ni som var där vet vad jag pratar om. Jag fick koppla på autopiloten för att inte bryta ihop.

Annars har det varit en bra dag i Motala. Mamma bjöd på pannkakor och jag har lagt en fin liggare på pappas grav, Rasmus morfar. Jag har berättat för Rasmus om hans morfar idag och det var första gången han var med till graven.
Nu ska jag bara pusta ut, dricka ett STORT glas vatten och ljumma!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0