Old Sophie is back.

Jag var visst inte så hård som trodde jag höll på att bli.
Blev så himla besviken idag, så besviken att tårarna kom, på jobbet till och med. När man känner att man blir helt paralyserad och maktlös över situationen var det helt enkelt svårt att hålla tillbaka. Så mycket pengar och slit man har lagt ner och så får man inget tillbaka, trodde inte det fanns någon lösning där ett tag. Men, lösningen kom ganska fort ändå och jag kunde cykla hem med ett leende på läpparna. Så skönt att höra någon säga "-Ibland får man helt enkelt ställa upp". Min räddning i nöden och jag hoppas detta kommer sluta bra trots allt, som jag fick höra idag "-bara man har viljan", om jag har!? då blir det en barnlek.


P.S Det rör sig på jobbet där det inte borde röra sig! D.S.

Sov gott Törnrosa!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0